Kvarnbacken Vind

7

Vindkraftverk

300

Max höjd (m)

70

totaleffekt (MW)

Vad tänker vi göra?

Ett utvecklande samhälle behöver mer och mer energi för att fungera och samtidigt krävs snabba åtgärder för att bromsa klimatförändringarna. Finland är bundet av flera olika klimat- och utsläppsmål, vars uppnående är möjligt, t. ex. med hjälp av utsläppsfri vindkraft. Den inhemska energiproduktionen möjliggör också självförsörjning av energi och minskar Finlands beroende av importerad el. Det finns efterfrågning av vindkraft även på marknaden: både industrin och privata konsumenter efterfrågar förnybar energiproduktion. Enligt en undersökning som gjordes 2022 förespråkar 82 % av finländarna att öka vindkraftsproduktion (Energia-asenteet, 2022).

En vindkraftspark av storleken på cirka 7 kraftverk kan tas i produktion inom 5–7 år från planeringsstart. På 5–8 månader producerar ett vindkraftverk så mycket el som krävdes för att tillverka, bygga och demontera det, och på ett år produceras så mycket el, att det motsvarar det årliga energibehovet för cirka 10 000 flerbostadshus – med ren, fri och outtömlig vind som dess råvara.

Idén till Kvarnbackens vindkraftpark kom från områdets markägare, och nu är vi på en gemensam resa för att förverkliga klimatmålen.

Projektets framgång

Planeringen av en vindkraftspark börjar med kartläggningen av ett lämpligt område. Förundersöknings- och planeringsfasen svarar på frågan om projektet är genomförbart: hurdana är vindförhållandena i området, är projektet ekonomiskt rimligt och vilka biverkningar projektet har på miljön.

Kvarnbackens lämplighet för vindkraft utreds av finländska experter. Förbesiktningar av projektområdet avslutades våren 2022 och området visade sig initialt vara lämpligt för vindkraft. Områdets naturundersökningar startades sommaren 2022 och kommer att pågå året runt fram till hösten 2023.

För att bygga en vindkraftspark krävs en övergripande vindkraftsplan enligt markanvändnings- och bygglagen. Under planläggningsarbetet kommer man att avgöra det slutgiltiga antalet och storleken på vindkraftverken, samt den interna elöverföringen och servicevägar som behövs för byggandet. Kronoby kommun beslutar om planens framsteg och innehåll.

I projektet genomförs en miljökonsekvensbedömning (MKB). Under bedömningen tillverkas ett flertal rapporter avseende till exempel naturmiljö, landskap och bebyggd kulturmiljö. I MKB-förfarandet utvärderas olika alternativ för att genomföra vindkraftsprojektet och dessa konsekvenser jämförs med en situation där projektet inte genomförs.

Under planläggningsprocessen ordnas informationstillfällen för det planerade projektområdets markägare och för alla som är intresserade av projektet. Ett informationstillfälle om projektet hölls för markägarna sommaren 2022. Det första offentliga tillfället för MKB- och planeringsprocessen ordnades i maj 2023. Nästa offentligt tillfälle är preliminärt planerat att hållas i november 2023. Tillfällena kommer att organiseras som hybridtillfälle; dvs. du kan delta i tillfället antingen på plats eller online via Teams-förbindelse. Offentliga tillfällen annonseras i lokaltidningar och på projektets hemsida.

Efter planläggningen upprättas detaljritningar för vindkraftverken och vindkraftparkens elstation och nödvändiga bygglov ansökes från Kronoby kommun.

HÄNDER NU: Konsultföretag Sitowise fortsätter att bearbeta Miljökonsekvensbeskrivning. Även naturundersökningarna på området fortsätter genom sommaren.

De största utsläppen och negativa effekterna av ett vindkraftsprojekt sker under byggnationen.

Byggtiden i Kvarnbacken beräknas vara mindre än ett år. Under byggets gång förbättras vägarna i området, även nya vägar och byggplats för kraftverken förbereds.

Livslängden för ett vindkraftverk är 25–35 år. Under drift styrs och övervakas vindkraftverken på distans. Även korrigering av mindre felfunktioner och kontroll av alarm utförs huvudsakligen med hjälp av fjärrövervakning. I genomsnitt besöker underhållspersonal vindkraftsparken några gånger per år för att utföra periodiska inspektioner och underhåll. Vid underhålls- och inspektionsbesök åker underhållspersonal vanligtvis med en paketbil, och kranar eller annan tung utrustning behövs sällan (i genomsnitt vart 3–5:e år).

När livslängden börjar luta mot sitt slut ansvarar alltid vindkraftparkens ägare för demontering av kraftverken och återvinning av materialet. Idag kan mer än 90 % av materialet i vindkraftverk återvinnas och nya lösningar för återvinning av skadligt avfall har utvecklats de senaste åren. Till exempel har glasfiber och andra kompositmaterial från kraftverksblad använts framgångsrikt i cementproduktion (KiMuRa-projektet). Om allt material i kraftverken inte kan återvinnas vid demonteringens tidpunkt kommer de problematiska materialen att levereras för lämplig bearbetning.

Under drift ger vindkraftverket utsläpp varken till vatten, mark eller luft. Ett modernt vindkraftverk producerar cirka 25 GWh förnybar energi per år, vilket motsvarar det årliga energibehovet för cirka 10 000 flerbostadshus. Vindkraft är idag den billigaste metoden för energiproduktion och alla projekt genomförs i Finland på marknadsmässiga villkor, dvs. utan tariffstöd eller liknande. I framtiden förväntas vindkraftstekniken utvecklas ännu mer effektivt och miljövänligt.

Kvarnbackens vindkraftpark planeras att anslutas till den 110 kV kraftledning som går genom projektområdet. Den nuvarande kraftledningen ska förstärkas innan sammanslagningen är möjlig. Förstärkningen genomförs i första hand genom förstärkning av de nuvarande stolparna, vilket betyder att man inte skulle behöva bygga en ny kraftledning.

Klicka för större bild.

Aktuellt

Invånarenkät 18.9-13.10.2023

Som en del i MKB-förfarandet förverkligas en enkät, riktad till invånare och fritidsboende, där synpunkter kartläggs på projektets eventuella konsekvenser, bl.a. på boendemiljön. Invånarenkäten kan besvaras från 18.9.2023 till 13.10.2023 online på: https://q.surveypal.com/kvarnbacken

Infotillfälle 4.5.2023

Ett öppet infotillfälle kommer att ordnas i Småbönders skola i Kronoby (Smäböndersvägen 667) torsdagen den 4.5.2023 kl 18. Vi börjar med kaffeservering kl 17:30. Vid infotillfället kommer innehållet av MKB-programmet och PDB:n att presenteras. MKB-myndigheten (Södra Österbotten), Kronoby kommun, Sitowise, Etha Wind och Vindbjörn kommer att delta i tillfället. Varmt välkommen!

Teams-länk till infotillfälle

På infötillfället torsdagen 4.5 kan man delta också på distans via Teams: http://bit.ly/3MhuDzK

Hurdan påverkan?

Vind är en ren, outtömlig och inhemsk råvara. Användningen av vind som energikälla producerar inte växthusgaser eller andra luftföroreningar som är skadliga för miljön eller människor. Produktionen av ren energi är viktigare än någonsin i det ständigt växande energibehovet. Dessutom siktar Finland på koldioxidneutralitet till 2035, och därmed agerar som vägvisare för resten av EU-länderna, som har åtagit sig att vara koldioxidneutralt till år 2050.

De största förändringarna som vindkraftparken orsakar är inriktade på landskapet. En av utgångspunkterna i utformningen av Kvarnbackens vindkraftspark har varit läget i glesbygd, där landskapseffekterna ofta är mindre. Under användning uppstår i närheten buller och skuggningar, dvs. rörliga skuggor från bladens rotation. Dessa effekter, liksom kraftverkens synlighet i landskapet, kan noggrant förutsägas i förväg med hjälp av väletablerade beräkningsmetoder som föreskrivs av Miljöministeriet. Utifrån resultaten är syftet att placera kraftverken på ett sådant sätt att buller och skuggeffekterna minimeras. I Kvarnbackens projekt genomförs en miljökonsekvensbedömning (MKB) där oberoende finländska myndigheter och experter kritiskt granskar parkens effekter på många olika områden, inklusive vegetationsområde, landskap, regional ekonomi och klimat, ur olika perspektiv.

Tuulivoimala ja paivankakkaroita

Fastighetsskatt

Kvarnbackens vindkraftpark görs helt med privat finansiering, utan skattemedel. Kommunen får fastighetsskatteintäkter från vindkraftverken: t.ex. Simo kommuns 36 kraftverk inbringade år 2018 skatteintäkter på 775 000 euro, och Kristinestads 35 kraftverk inbringade en skatteinkomst på 814 000 euro (Tuulivoimayhdistys ry). Fastighetsskatteintäkterna för de nyaste kraftverksmodellerna beräknas uppgå till ca 600 000 euro/kraftverk under dess livscykel, och då blir fastighetsskatteintäkterna för Kronoby med Kvarnbackens kraftverksantal ca. 4 200 000 euro under livscykeln. På årsnivå är fastighetsskatten i början av livscykeln ca. 30 000 €/kraftverk, varefter fastighetstaxeringsvärdet minskar årligen med 2,5 % med åldersrabatten. Fastighetsskatten betalas av vindkraftparkens ägare. Livscykeln beräknas att vara ca. 30 år.

Landhyra och sysselsättning

Markägare vars fastighet ligger i Kvarnbackens projektområdet får markhyresintäkter, eller arrende. Även markägare vars fastighet inte kommer att ha ett vindkraftverk får ersättning för vindupptagningsområdet, vilket är området som ligger innanför projektområdets avgränsning.

Den finländska vindkraftsproduktionen som har blivit byggd till slutet av år 2018 skapar sammanlagt 55 800 inhemska årsverken för dess hela 20-åriga livscykel (Tuulivoiman aluetalousvaikutukset, Ramboll 2019). Härav är vindkraftssektorns direkta sysselsättningseffekter 2 600 årsverken och multiplikatoreffekterna för övriga branscher 53 200 årsverken. I takt med att mängden vindkraft ökar, ökar också sysselsättningseffekterna. Sysselsättningseffekterna under driften av kraftverket utgör 72 % av de totala årsverkena. Den största inverkan på sysselsättningen kommer från underhållsarbete under användning och de multiplikatoreffekter de genererar.

Positiva sysselsättningseffekter riktas även mot till exempel boendeplatser, restauranger och livsmedelsbutiker i närhet av projektområdet. I bygg- och underhållsarbeten är syftet att ta tillvara av lokalt kunnande så mycket som möjligt.

Om oss

Projektet startades 2022 som initiativ av markägarna i Kvarnbacken. Vindbjörn gick med i projektet som finansiär och projektbolaget Kvarnbacken Vind Ab grundades. Projektutvecklaren är Etha Wind Ab, som ansvarar för utvecklingen av tillståndsförfarandet samt tekniska och ekonomiska rapporter. Som en av Finlands ledande experter inom vindkraftssektorn ser de till att projektet är meningsfullt för miljön, människorna och ekonomin.

Kvarnbacken Vind logo

Våra samarbetspartner

Tuulikarhu
Etha Wind
Sitowise
Heilu
Kruunupyyn kunta

Vanliga frågor

Jord- och skogsbruk kan normalt bedrivas i hela parkområdet, med undantag för områdena nära själva kraftverken. Detta innebär att också jakt kan fortsättas på området som tidigare.

Vindkraftparkens hela livscykel – planering, konstruktion, drift och demontering – sysselsätter inhemsk arbetskraft. Utöver vindparkens direkta sysselsättningseffekter, såsom kraftverkstillverkning och underhåll, ges andra sektorer också sysselsättning, till exempel logistik, infrastrukturunderhåll i projektområdet samt lokal boende- och restaurangverksamhet.

Den finländska vindkraftsproduktionen som har blivit byggd till slutet av år 2018 skapar sammanlagt 55 800 inhemska årsverken för dess hela 20-åriga livscykel (Tuulivoiman aluetalousvaikutukset, Ramboll 2019). Härav är vindkraftssektorns direkta sysselsättningseffekter 2 600 årsverken och multiplikatoreffekterna för övriga branscher 53 200 årsverken.

Vindkraftverk med en större rotorstorlek producerar el mer effektivt än en mindre. Rotorn behöver inte snurra lika snabbt som den mindre för att göra vinst. På så sätt förblir ljudnivån i vindkraftverken liknande även då storleken växer.

Rotorbladen orsakar största delen av vindturbinens ljud. Man har utvecklat en sågtandad kant för kraftverkens blad, vilket minskar ljudet som produceras och minskar ljudets distans i terrängen. Kraftverkstillverkare har i allt högre grad fokuserat på att utveckla ännu tystare kraftverk.

Vindkraftparkens ägare ansvarar för demontering och återställandet av vindkraftsparken. Det gamla kraftverket kan säljas för att rehabiliteras för användning på annat håll, eller dess delar kan till och med återvinnas till mer än 90 procent.

När livscykeln för kraftverken närmar sig slutet går det också att ta ställning till om man vill fortsätta vindkraftsproduktionen i området med nya kraftverk. De redan byggda vägarna och infrastrukturen för elöverföring möjliggör en smidig omkonstruktion av området och placering av kraftverk.

Pågående vindkraftsprojekt finansieras utan stödsystem.

Starten av vindkraftelproduktion i Finland stöddes från 2011 till 2018 med en inmatningstariff. Tariffen påskyndade byggandet och införandet av vindkraftsproduktion, samt andra former av förnybar energiproduktion. Moderna vindkraftverk producerar flera gånger så mycket energi jämfört med tarifftidens kraftverk, varför det inte längre finns ett behov av ett stödsystem.

Vindkraft är billigt att producera eftersom den inte kräver något bränsle. Vindkraft kan erbjudas till marknaden på ett lågt pris, så att de dyraste elproduktionserbjudandena inte accepteras. Därmed kommer marknadspriset på el att sjunka. Det märker du idag när spotpriset i elbörsen faller under blåsiga dagar. Det märker du idag när spotpriset i elbörsen faller under blåsiga dagar.

I Finland måste alla 60 m eller högre byggnader ha varningsljus. 2013 lättade kraven på flyghinderljus, så kraftverk byggda efter detta kan använda ett stadigt brinnande rött ljus på natten. Kraftverk byggda före 2013 använder ett blinkande ljus.

Läs mer om vindkraft på Finlands vindenergiförbunds hemsida (på finska).

Tuulivoimala oksien takaa

Ta kontakt